Karolina Olofsson

Dag 7

På marknadsplatsen
Hos Mrs Moyo i Victoria Falls
Utsikt över vattenhålet
Vattenhålet vid solnedgången
Månen vilar på rygg

Resan till Zimbabwe

Karolina Olofsson Karolina Olofsson

"Jag har noterat att du är yngre än de andra. Är du en del av gruppen eller är du med för att ta hand om dem som är äldre?"

Onsdag, 3 augusti 2011

 

En ganska behaglig och lugn morgon. Efter frukosten väntar lite pärlpyssel. Idag ska vi träffa kvinnogruppen i Vic Falls och även denna gång ska vi använda oss av Frälsarkransen. Vi går igenom våra pärlpåsar och räknar lite så att antalet stämmer. VI gör också i ordning fler av pappren med förklaring så att kvinnorna har det att ta med sig hem. Efter lite räknande kommer vi fram till att vi har material till 16 st samt 2 i reserv.

 

Först väntar dock en tur på stan. Nico hämtar oss vid 11 och vi åker till Market Place som Eva N. tipsat oss om. Lite utanför stan finns byggnaden. Där inne är det fina butiker och först blir jag lite konfunderad. Det här är väl ändå inte något "prutställe"? Efter en stund får vi reda på att marknaden ligger utanför, så vi beger oss dit. Under skydd av plåttak myllrar det av träskålar, småskulpturer, djur, masker, "mother-and-child-figurer" och mycket annat. Snart är vi indragna i hetsiga förhandlingar, där alla män vill att vi tittar just på deras grejer. Jag blir lite stressad och köper en del som jag inte alls tänkt mig. Det är svårt att värja sig när de börjar prata om att de måste ha pengar för att köpa mat och vill byta till sig kläder, pennor och till och med mina sandaler.

 

Efter en god lunch i den stora byggnaden går vi vidare till kvinnornas avdelning, där vi hittar en hel del textilier. På det stora hela var marknaden en rolig men intensiv upplevelse.

 

Vid tvåtiden är vi tillbaka på lodgen och Nico kör oss dit vi ska träffa kvinnorna. Biskopen åker före och visar vägen. Vi kommer till ett område med flera flerfamiljshus. Här bor många som arbetar på hotellen och inom turismen i Vic Falls, får vi veta. Vi träffas hemma hos Mrs Moyo. Kyrkan har ingen egen lokal och kvinnorna brukar träffas hemma hos varann.

 

Det droppar in en hel del kvinnor, många yngre och en del med små barn. Snart är rummet fullt. Efter introduktion är det dags för pärlor! Pärlkiten räcker till i princip alla och när banden är trädda går vår grupp utomhus för att prata om dem. Det är intressant att vi nu gör detta för tredje gången – men ingen gång är den andra lik! Denna gång läser vi igenom betydelsen för varje pärla och samlar ihop våra tankar efteråt. Detta kändes lättast eftersom vi var bortåt tio stycken i gruppen. Fler av de yngre är alerta och frimodiga, medan andra är lite mer tillbakadragna. Någon är också ovan att prata engelska, men förstår vad vi säger.

 

Klockan fyra är vår session slut och vi tar farväl av Mildred, Agnes, Caroline och de andra. Vi är nu inställda på att få höra biskopen berätta om kyrkans historia, men han är upptagen visar det sig, och vi får fri tid fram till kl 19, då vi ska äta middag med biskopen med fru samt Flora och Cynthia.

 

Eva N som varit ute på egna eskapader, tipsar om Safari Lodge. Dit åker vi för en "Sun Downer" och hänförs inte bara av solnedgången, utan också av den härliga utsikten över vattenhålet dit djuren kommer för att dricka. Vi urskiljer Maraboustorkar, impalas, springande pärlhöns och vårtsvin samt en stor flock med bufflar. I träden nedanför verandan hör vi ropet "go away, go away" med kraftig stämma. Det är den grå Lourie-fågeln med röd punkfrisyr, berättar Ing-Marie.

 

Den härliga kvällen avslutas med middag på lodgen. Biskopssällskapet är försenat och vi får nu veta att de passat på att ha bönemöte när biskopen ändå gästar dem. Bönen drar ut på tiden, så de kommer sent.

 

Till höger om mig vid bordet har jag Flora. Hon berättar om sina barnbarn och om skolsystemet i Zimbabwe, och om sjukvården som inte är bra, men som nu börjar fungera bättre. Jag får en intressant fråga av henne, som berättar något om skillnaderna i våra kulturer. "Jag har noterat att du är yngre än de andra. Är du en del av gruppen eller är du med för att ta hand om dem som är äldre?"

 

Vid niotiden skiljs vi åt. Några av oss avslutar med att testa Amarula, innan det är god natt!

Tillbaka